SPACESHIP EARTH – NÄR CIVILISATIONSKRITIKEN MÖTER EKONOMIVETENSKAPEN

Denne teksten inngår i Salongens serie om fremtid og fremtidsforestillinger.

Bouldings diskussion om den begränsade planeten och frågan om vilken ekonomisk modell som vi skall välja för att uppnå ett balanserat ekologiskt system tangerar i hög grad den diskussion som förs idag kring klimatförändringarna och framtiden. Här kan Bouldings metafor om ”Spaceship earth” både inspirera och vägleda. Bouldings essä förtjänar med andra ord att läsas och diskuteras närmare, vilket jag kommer att göra i denna artikel.

Strävan efter en holistisk vetenskap

Kenneth E. Boulding hade vid tidpunkten för essäns publicering etablerat sig som en originell nationalekonom som strävade efter att integrera social teori med natur-vetenskap och moralfilosofi, en vilja till att skapa en holistisk vetenskap, där särskilt ekonomivetenskapen måste relateras till ett ekologiskt förhållningssätt. Nationalekonomi och sociologi var inte autonoma socialvetenskaper i sig själva utan representerade snarare olika aspekter av en enda socialvetenskap med uppgift att studera människor och deras interna relationer, till exempel förkroppsligade i form av organisationer eller institutioner. Han var kritisk till det moderna vetenskapssamhället som han ansåg vara alltför fragmentariskt och reduktionistiskt. Han menade istället att vår förståelse av ekonomi måste relateras till ekologiska aspekter på ett mer grundläggande plan än vad som varit fallet hitintills.¹

Boulding förespråkade att ekonomi och människors beteendemönster är inbäddade i ett mer omfattande och sammankopplat system, vilket ger uttryck för hans holistiska vetenskapssyn. Ekonomiska och beteendevetenskapliga mönster måste ses i förhållande till en vetenskaplig förståelse av det samhälle vi lever och är integrerade i, där såväl andliga som materiella dimensioner måste beaktas. Boulding hävdar att för att uppnå en sådan förståelse måste de nuvarande socialvetenskaperna sträva efter ett sådant perspektiv, annars riskerar mänskligheten att gå mot sin egen undergång, även om han i grunden var optimistisk kring människans evolutionära utveckling.²

Av särskilt intresse här bör nämnas att Boulding i samband med sin flytt från Stanford till Michigan i slutet av 1950-talet etablerade Center for Research in Conflict Resolution och tidskriften Journal of Conflict Resolution med syftet att få samhällsvetenskaperna att sträva efter ett gemensamt mål, att skapa fred. I samband med en utlandsvistelse vid University of the West Indies 1959–60 började han arbeta med verket Conflict and Defence 1962, där han formulerar den analytiska grunden för fredsstudier.³ Strävan efter fred och hur man kan lägga en vetenskaplig grund för skapandet av fred har även relevans för Bouldings essä, där slutmålet är att skapa fred med jorden.

Två ekonomiska system

Kenneth Bouldings essä ”The Economics of the Coming Spaceship Earth” är en endast tio sidor lång text, men inom detta tämligen begränsade utrymme ger han ett bidrag till det som senare skulle benämnas ekologisk ekonomi.

I essän laborerar Boulding med två typer av ekonomiska system: ”Cowboy economy” respektive ”Spaceman economy”. Den förstnämnda motsvarar en tro på en planet med obegränsade resurser, där hänsynslöshet, exploatering och våld på människa och natur dominerar, vilket är karaktäristiskt för öppna samhällen som de västerländska, det vill säga samhällen präglade av individuell frihet, demokrati och marknadsekonomi. Den sistnämnda kännetecknas snarare av en mer ”sluten” eller begränsad ekonomi, där Boulding tecknar bilden av ett ensamt rymdskepp. Rymdskeppet har begränsade naturresurser, och det finns inget utrymme för expansion eller miljöförstöring i ett sådant system. Planetens invånare måste lära sig att inordna sig i ett cykliskt, ekologiskt system, där reproduktion av material sker, även om intag av energi inte kan undvikas.⁴

Den avgörande differensen mellan de båda systemen blir tydlig i förhållande till synen på konsumtion. I ”Cowboy-ekonomin”, som Boulding kritiserar, anses konsumtion och även produktion som något gott eller till och med oumbärligt, och ett viktigt mått på huruvida ett lands ekonomi kan anses vara framgångsrik eller ej är mängden produktionsfaktorer, det vill säga tillgodogörandet av naturresurser, vilket i sin tur leder till ökade miljöutsläpp. Varje nations bruttonationalprodukt baseras på uttaget av naturresurser, vilket måste betraktas som en miljöförstörande process.⁵

Centralt för Boulding är BNP-måttet som bör delas upp på de verksamheter som baseras på uttömliga resurser och de som baseras på reproducerbara sådana. På motsvarande sätt tänker sig Boulding två former av konsumtion; de som leder till ökad nedskräpning och miljöförstöring och de som i stället leder till en reproduktion inom systemet. Inom ”Spaceship-ekonomin” är inte ökad produktion eller ökad tillväxt i sig önskvärd, snarare värderas natur, kvalitet och komplexiteten i den totala kapitalstocken. Mindre produktion och konsumtion är därför eftersträvansvärd. Bouldings tanke att såväl produktion som konsumtion kan vara av ondo strider mot den traditionella nationalekonomiska kårens förförståelse av hur det ekonomiska systemet bör fungera.⁶

Boulding pekar på den avgörande frågan: skall mänskligt välmående eller välfärd betraktas som ett kapital eller ett flöde? Gagnas mänskligheten och naturen mest av ett minimum av produktion och konsumtion eller av en ständig produktions- och konsumtionsapparat och ekonomisk tillväxt? Astronauten ställs mot cowboyen. Konsumtion i sig har inget värde, enligt Boulding. Snarare förhåller det sig så att ett minimalt mått av konsumtion gagnar mänskligt välmående och naturens välbefinnande.⁷

Boulding vänder sedan på frågeställningen och reser en invändning, nämligen att produktion och konsumtion kan ha ett värde i sig och därmed kan vara tillfredsställande. Vi skulle nog inte vilja genomgå en operation som ger oss möjlighet att få näring medan vi sover i stället för att laga mat och sedan äta den. Att odla, laga mat och äta den vid en gemensam måltid har ett värde i sig, inte minst socialt. En annan fråga rör dessutom behovet av variation. Ett mänskligt tillstånd som är konstant och där inga fluktuationer förekommer skulle innebära att all efterfrågan på variation i form av till exempel resor, mat och sociala kontakter skulle upphöra. Men efterfrågan på variation är ändå för kostsam för att kunna legitimeras. Den dominerande uppfattningen bland ekonomer är dock att ekonomisk framgång måste baseras på produktion, konsumtion, tillväxt och det traditionella måttet för bruttonationalprodukten.⁸

Framtida generationer

En annan aspekt som Boulding belyser är vad våra ekonomiska förehavanden kan ha för betydelse för kommande generationer, för framtiden. Kan vi verkligen äta, dricka, spendera och förstöra vår miljö utan att oroa oss för framtiden för vår värld (spaceship earth)? Vi kan inte fråga oss vad de efterkommande, de framtida generationerna, har gjort för oss. Snarare måste vi förlita oss på att individens välbefinnande är beroende av i vilken utsträckning som vederbörande kan identifiera sig med andra. Det gäller inte endast i det faktiska samtida rummet eller omgivningen, utan även också med andra människor över tid genom historiens lopp över till framtida generationer.⁹

Tanken att den nuvarande generationens relation till omvärlden i form av våld med negativ effekt för kommande generationer har även utvecklats av den norske freds- och konfliktforskaren Johan Galtung, som 1969 lanserade begreppet ”strukturellt våld”. Med ”strukturellt våld” avses till exempel kärnvapenupprustning och en aggressiv säkerhetspolitik gentemot omvärlden, en problematik som kommande generationer kan tvingas hantera och försöka finna lösningar på. Begreppet ”våld” kom att inte endast betyda fysiskt våld som det kan ta sig uttryck i form av krig, väpnad konflikt eller fysiskt våld mellan individer, utan även icke-fysiska våldshandlingar som kan drabba kommande generationer genom militär upprustning, klimatförändringar eller sociala och ekonomiska orättvisor.¹⁰

Hur vi idag förhåller oss till våra medmänniskor och vår miljö har enligt Boulding och Galtung en betydelse för framtiden, för de generationer som en gång skall ta över. Men i Bouldings fall är vår relation till miljön lika central, och ett av ekologins nyckelbegrepp för denna förståelse är ”interconnectedness” (sammankoppling), det vill säga tanken att människor, djur och växter är ömsesidigt beroende av varandra, och att varje handling har en betydelse och en potentiell effekt på omgivningen, både i rummet och i tiden. Boulding sammanfattar tankegången träffande på följande sätt: ”posterity has a voice, even if it does not have a vote; and in a sense, if its voice can influence votes, it has votes too”.¹¹ Med andra ord är han en förespråkare för en världsbild, där de handlingar som mänskligheten utför idag alltid måste vara relaterade till eller kopplade till framtiden i termer av generation och miljö.

”Spaceship Earth” är ett system som, enligt Boulding, gör en sammankoppling mellan generationer och relationen mellan människa och miljö, och där frågan om produktion och konsumtion måste beaktas på ett annorlunda sätt. Den traditionella (doktrinära) ekonomivetenskapen med dess betoning på tillväxt, produktion och konsumtion på en så hög nivå som möjligt, och där naturresurser ses som ett objekt för människan att utvinna till vilket pris som helst, måste ersättas av en alternativ ekologisk modell, där relationen mellan ekonomi och ekologi blir jämbördig. Bouldings essä lägger grunden för ekologisk ekonomi. Det är en modell som den svenske humanekologen Alf Hornborg betecknar som heterodox, i likhet med den marxistiska ekonomiska doktrinen, det vill säga en ekonomisk doktrin som utmanar den förhärskande.¹²

Till syvende och sist har vi att göra med en moralisk frågeställning, enligt Boulding, det vill säga om vi skall ta hänsyn till framtiden, till kommande generationer, om tidsaspekten kan anses vara relevant för oss. Frågan tycks vara retoriskt ställd, då framtiden redan är här och nu, det vill säga, de miljöproblem som framtiden tycks ha i sitt sköte är redan ett faktum. Boulding exemplifierar med luftföroreningarna över Los Angeles, Lake Eerie som blivit en dypöl, världshaven som fylls med bly och DDT och atmosfären som riskerar bli ett centralt problem för kommande generationer.¹³ Den diskussion som Boulding för i sin artikel från 1966 påminner i mycket hög grad om de diskussioner som har förts under 2000-talet kring klimatfrågan, det vill säga huruvida klimatförändringarna är en fråga för framtiden eller om de redan är ett faktum.

Fridays for Future (Gretagenerationen) har ofta betonat att de beslut som fattas idag för att försöka komma till rätta med klimatförändringarna, att vi inte överstiger 1,5-gradersmålet, har en avgörande generationsaspekt, vilket kan ses som en pendang till Bouldings resonemang ett halvt sekel tidigare kring ”Spaceship Earth”. Onekligen finns en stark moralisk aspekt närvarande i Bouldings resonemang, och han avfärdar tanken om att vi skulle kunna fortsätta leva som vi gör. Vi kan med andra ord inte endast bekymmerslöst öka bruttonationalprodukten och överlåta de negativa konsekvenserna till framtida generationer som om morgondagens problem inte redan är ett faktum idag. Snarare är det ett omoraliskt förhållningssätt att ignorera de problem som är förknippade med vårt moderna synsätt på produktion och konsumtion. Såsom Boulding uttrycker det:” tomorrow is not only very close, but in many respects it is already here».¹⁴ Vidare skriver han att “the shadow of the future spaceship, indeed, is already falling over our spendthrift merriment”.¹⁵ Den bekymmerslöshet som Boulding tycks ana hos samtiden motsvarar inte det engagemang som samtiden borde ha inför de förändringar som kan skådas i naturen i form av till exempel miljöförstöring.

Idén om hållbarhet

Häri ryms även en historisk komparation som Boulding gör, när han hävdar att hållbarheten i det moderna husbyggandet har blivit märkbart sämre sedan medeltiden. Det kan delvis förklaras med samtidens syn på flexibilitet och mode eller smak, vilket gör att förändring i sig eller strävan efter förnyelse är ett mål som överskuggar strävan efter hållbarhet. Vi förväntas ständigt söka efter förändring, efter en flykt från nuet för att sträva efter nya estetiska uttryck och nya planlösningar, nya byggnadskonstruktioner. Exemplet från byggkonsten kan även i viss mån vara giltigt för hushållsutrustning och bilar. Hållbarhet inom dessa områden måste dock stimuleras genom statligt finansierad vetenskap och utveckling. ”Spaceship earth” måste dock baseras på idén om hållbarhet.¹⁶

De problemkomplex som Boulding lyfter fram i sin essä är av mer övergripande karaktär, och han erkänner att han möjligen inte ger några direkta förslag på hur dessa skall lösas. Han hävdar dock att nycklarna till de mer långsiktiga miljöproblemen har en korrelation med de lösningar som måste komma till för de mer akuta problemen i närtid. Om allt fler människor ger sig i kast med de mer akuta problemen ökar även möjligheten att de intresserar sig för de mer långsiktiga och mer krävande frågorna, och han avslutar på följande sätt: ”This may sound like a rather modest optimism, but perhaps a modest optimism is better than no optimism at all”.¹⁷

Bouldings försiktiga optimism kan även vara ett uttryck för hans andliga intressen och hans bakgrund i Kväkarrörelsen, vilket kan ha givit honom en viss förtröstan. Men framför allt får hans essä betraktas som en uppgörelse med den dominerande ekonomi-vetenskapens ointresse och ovilja att koppla samman ekonomiska handlingar och perspektiv med ekologi och frågan om de ändliga naturresurserna. Den begränsade planeten eller ”Spaceship Earth” är en planet med begränsade resurser, och modellen för produktion och konsumtion måste överges för en ökad förståelse för att mänskligheten ingår i ett skört ekologiskt system. De framtida generationerna måste alltid vara i centrum för våra tankar om hur jordklotet skall tas om hand.

Nya sociala rörelser

Bouldings ”Spaceship Earth”-idé uppstod dock inte i ett kulturellt och socialt vacuum. Under 1960-talet ser vi ett gryende intresse för miljöfrågorna både vad gäller idédebatt och tillkomsten av sociala rörelser. Den amerikanska marinbiologen Rachel Carsons berömda arbete Silent spring (1962) uppmärksammade den ökade användningen av miljögifter, särskilt DDT, inom jordbruket. Vid decenniets mitt uppstod en rad nya sociala rörelser såsom Vietnamrörelsen, studentrörelsen, den nya vänsterns olika partier och organisationer, men även miljö- kvinno- och gayrörelsen. Ett starkt intresse för civilisationskritiska perspektiv, där kritik mot konsumtion, miljöförstöring, urbanisering och stress stod i centrum.¹⁸ Bouldings essä ger uttryck för ett civilisationskritiskt framtidsperspektiv och en uppgörelse med den egna ekonomkårens ideologiska utgångs-punkter.

Samtida med Boulding var dessutom en annan originell ekonom och statistiker, E.F. Schumacher, som också kom att utmana de förhärskande synsätten på ekonomi och teknisk utveckling från en brittisk horisont. Samma år som Boulding publicerade sin essä tog Schumacher initiativ till en välgörenhetsorganisation, Intermediate Technology Development Group (ITDG), med syfte att främja ekonomisk utveckling med hänsyn till kulturell mångfald och lokala traditioner snarare än att betrakta de så kallade utvecklingsländerna som underutvecklade och i behov av att kopiera en västerländsk eller amerikansk utvecklingsmodell. ITDG ville främja lokal produktion och tillämpad teknologi med utgångspunkt i lokalsamhällets behov. På ett mer genomgripande plan skulle Schumacher senare samla sina tankar om en ny ekologiskt inspirerad ekonomisk modell i Small is Beautiful: A Study of Economics as if People Mattered (1973) som fick ett stort genomslag i 1970-talets debatt om ekonomi och ekologi, och som ännu idag åberopas i diskussioner kring sådana ämnen.¹⁹ Beröringspunkterna mellan Schumacher och Boulding är flera, men särskilt bör betonas deras kritiska perspektiv på traditionell ekonomi, utveckling, konsumtion och relationen mellan ekonomi och ekologi. Även Schumachers diskussion handlar i hög utsträckning om den sköra planeten som vi måste vårda ömt.

Att vår planet är skör och kräver ett ömsint omhändertagande kom bildlikt sett att bekräftas genom publiceringen av den ikoniska bilden av jorden tagen av astronauten William Anders julen 1968. Fotografiet, ”Earthrise”, som togs i samband med ett uppdrag för Apollo 8, i avsikt att förbereda en kommande månlandning, var den första som kom att publiceras av vår planet. För första gången i mänsklighetens historia fick vi en insikt om hur ensam och isolerad planeten är, men även i högsta grad vacker och levande, något att värna om för framtiden. Jordklotet är det enda vi har och frågan är vad vi skall göra med det?²⁰ Bouldings idé eller bild av jordklotet som ett ”Spaceship Earth” tycktes därmed vara bekräftad. Endast två år efter att Bouldings essä publicerades kompletterade bilden av jordklotet hans målande beskrivning av vilken väg vi bör välja.

Frågan är om inte Bouldings visualisering av klotet som ett ”Spaceship” även fick extra genomslagskraft i den rymdålder som essän landade i. Rymdkapplöpningen präglade i hög grad supermaktsrivaliteten mellan USA och Sovjetunionen under 1950- och 60-talen, satelliter skickades ut i världsrymden och en tänkbar månlandning hägrade inom en snar framtid. Fascinationen för rymden, rymdresor och okända civilisationer hade sedan länge även uttryckts genom populärkulturen, Framför allt bör nämnas TV-serien Star Trek som började sändas i amerikansk television samma år som Boulding publicerade sin essä, 1966. Bouldings andemening, nämligen strävan efter fred, förnuft och rättvisa, kom till uttryck i fiktionen, även om den tog sig galaktiska proportioner.²¹

Den begränsade planeten

Idag tilldelas ett pris för den forskare som verkar i hans anda, The Kenneth E. Boulding Memorial Award. Peter A. Victor, pristagare 2014, menar att principerna för ekologisk ekonomi inte har uttryckts mer distinkt än i Bouldings essä.²² Ekologisk ekonomi, som en av de alternativa inriktningarna inom ekonomivetenskapen, tillskrivs Nicholas Georgescu-Roegen, men Bouldings insatser kan inte förbigås i detta sammanhang. Den omtalade rapporten The Limits to Growth (1972) var inspirerad av Bouldings essä. Rapporten hade tagits fram av en grupp forskare vid Massachusetts Institute of Technology, och fokus i rapporten var att studera de sannolika effekterna av en ohämmad tillväxt i förhållande till befolkningsutvecklingen, jordbruksproduktionen, icke förnyelsebara resurser, industriell tillväxt och industriutsläpp. Forskningsgruppen befarade att med nuvarande tillväxttakt skulle naturresurserna ta slut kring år 2100.

Likaså har Bouldings idéer inspirerat forskargruppen vid Stockholm Resilience Centre med Johan Rockström i spetsen, som 2009 publicerade en artikel i Nature, där de lanserade begreppet ”Planetary Boundaries”. Grundtanken är att mänskligheten har nio typer av miljöproblem att lösa, och varje problem har en gräns som inte får överskridas utan att det ger svåröverskådliga och irreversibla effekter.²³

Den 28 februari 2022 släppte FN:s klimatpanel (IPCC) sin andra rapport av tre. Slutsatsen är att vilka åtgärder vi än sätter in för att minska takten i klimatförändringarna, är risken för att vår planet uppnår 1,5 graders ökad global medeltemperatur inom två decennier större än någonsin. Mycket stora klimatsatsningar och utsläppsminskningar måste komma till för att utvecklingen skall kunna hejdas.²⁴ Bouldings tanke om att vår planet har gränser, inte primärt de geografiska utan de resursmässiga, med risk för oöverstigliga konsekvenser, får onekligen en tydlig avspegling i dessa publikationer. Ett bekymmersamt eko, ett varningsrop från 1960-talet ända in i vår tid, som låter än mer relevant idag än när det restes för ett halvt sekel sedan.

Kenneth Bouldings essä föregriper och berör den diskussion som förs idag om klimatfrågan och hur vi skall hantera de aktuella klimatförändringarna. Författaren belyser problematiken kring ständig ekonomisk tillväxt, produktion och konsumtion, samt pläderar för ett förändrat förhållningssätt och handlingsmönster för att vi skall kunna uppnå en bättre balans mellan människans behov och planetens välmående, för den begränsade planeten. För att förstå klimatfrågan idag förtjänar Bouldings essä en noggrann läsning.

Noter

1. Boulding var tillsammans med sin fru, Elise, själv en framstående sociolog, verksamma i Kväkarrörelsen (Religious Society of Friends), en kristen rörelse med icke-våld och fredsengagemang på programmet. Redan 1936 hade han skrivit en pamflett om icke-våldsmetoder och i Kväkarrörelsens namn även skrivit ett brev till den brittiske premiärministern Stanley Baldwin om att den brittiska regeringen borde avsäga sig rätten till de hårda fredsvillkoren som Tyskland tvingades förhålla sig till i samband med Versaillesfreden 1919 till förmån för en mer ”rättvis fred”. Bouldings fredsengagemang skulle långt senare aktualiseras, då han 1965 vid University of Michigan började organisera så kallade ”Teach-ins” i anslutning till det pågående Vietnamkriget. Vid flera tillfällen blev han även nominerad till Nobelpriset i såväl fred som ekonomi.
2. David Latzko, Kenneth E. Boulding Comments at personal.psu.edu., http://www.personal.psu.edu/faculty/d/x/dxl31/research/otherstuff/boulding.html (2009).
3. Kenneth E. Boulding, (1910–1993), http://www.hetwebsite.net/het/profiles/boulding.htm Boulding delar upp de sociala systemen i ett utbytessystem, d.v.s. ett system drivet av egenintresse (ekonomi), ett annat system drivet av rädsla (juridik) och ett tredje integrerat system drivet av kärlek (familj och vänskap). Samtliga system tänker sig Boulding är nödvändiga för samhällets fortlevnad, men i vårt moderna samhällsystem dominerar framför allt egenintresset på bekostnad av det integrativa, vilket skapar en skadlig obalans.
4. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 5.
5. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 6.
6. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 6.
7. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 7.
8. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 7.
9. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 7.
10. Johan Galtung,”Violence, peace and peace research”, Journal of Peace Reseach, Vol. 6, Nr 3, 167-191(1969).
11. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 7.
12. Alf Hornborg, Kannibalernas maskerad: pengar, teknik och global rättvisa i antropocen (Göteborg: Daidalos, 2021), 79.
13. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 8.
14. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 8.
15. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 8.
16. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 9.
17. Kenneth E. Boulding,” The Economics of the Coming Spaceship Earth”, (1966), 10.
18. Henrik Brissman, Framtidens historia (2021), s. 213–217, Andrew Jamison & Ron Eyerman, Seeds of the Sixties (Berkeley: University of California Press, 1994).
19. Henrik Brissman, Framtidens historia (2021), s. 209-211.
20. Henrik Brissman, Framtidens historia (2021), s. 201-202.
21. Chris Gregory, Star Trek: parallel narratives (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 1999).
22. Peter A. Victor,” The Kenneth E. Boulding Memorial Award 2014 Ecologicial economics: A personal journey”, Ecological Economics 109 (2015), 93-100.
23. Henrik Brissman, Framtidens historia, (Stockholm: Natur & Kultur, 2021), 204–207.
24. https://fn.se/aktuellt/ovriga-nyheter/i-skuggan-av-kriget-i-ukraina-slapps-pessimistisk-klimatrapport-fran-ipcc/ (22/4 2022).